...och mera regn...

Vi bor i regnskogen. Det märker man på att det är mycket skog - och mängder av regn. Eftersom vi bor i regnskogen på 2000 m höjd bor vi också ofta I molnen. Regn, moln/dimma och en temperatur på 13-17 grader gör att det är nästan larvigt fuktigt. I det rätt stora stenhuset finns en plåtkamin som enda uppvärmning, så det är nåstan lika fuktigt inomhus. Barnens vattenfärgsmålningar från i förmiddags har nu på kvällen fortfarande inte torkat. Kläder som varit torra ligger på sina hyllor och blir nästan våta. Sängen känns som sovsäcken i en segelbåt höstens sista övernattning. Vi flydde ett dygn till Madurai (stad nere på slätten 3 h bort) med 30 grader och sol. På hotellet valde vi ett rum utan AC och njöt av det. När vi kom tillbaka upp fick vi faktiskt ett par timmars sol här, men sedan mera regn. Idag massor av regn. I allt annat har vi det toppen, men det ska ändå bli otroligt skönt att på tisdag ta nattåget till Mahabalipuram, med sol, värme och Indiska oceanen.

Grönsaksmarknaden

Oftast handlas alla grönsker på söndagsmarknaden men vi gick förbi den vanliga markanden för att leta röd paprika = capsicum (ett ord man lätt glömmer på engelska). Köttmarkanden bredvid är inte lika mysig och jag påminns om varför jag blev vegetarian.

Brynn = Veggie market, remember? Just by the disgusting meatmarket, looking for capsicum.

Kusiner som leker

Innan det började regna hoppades det en del studsmatta. Det finns flera barnfamiljer nära där vi bor och det är ju bra för då kan man låna studsmattor och annat skoj. Barnen leker bra tillsammans men det är klart nu när det regnar blir det lite mer tjafs när vi mest är inne.

E är en hejare på att ge Li nappen!

Elektricitet

Vet inte men kanske kan detta ha någat att göra med att det hela tiden är ström avbrott?

Maybe this has something to do why the power goes of all the time?

Astoria dosai = världens största mat

Lite ström en liten stund och jag jag skyndar mig att lägga ut lite bilder. Söndagmiddag åt vi på resturang innan vi gick till skolans julgudtjänst, därav klädseln hos somliga. Lo tyckte att det var kul att äta på bananblad.

Utan strom i tre dagar forsmaktar vi pa detta berg...

Det ar varsta vadret har, eller det har ialla fall regnat i flera dygn nu och vi har varit utan strom hemma ett drygt dygn och fore det var den dalig sa det ar svart att uppdatera. Nu sitter jag i bibblan som ju har strom. Har ar det dock lite svart att passa barn samtidigt som man surfar. Kan inte heller lagga upp bilder smidigt harifran. Men men vi har det fint, lite allmant fuktiga bara och Li ar ratt forkyld. Vi har atit varldens langsta mat, firat egen advent (en vecka for tidigt) och vandrat omkring och traffat massor av trevliga manniskor. Bokat resan ner till varmen har vi ocksa gjort. Innan det borjade regna sa mycket igen hade vi tankt talta nasta helg men nu kanns det lite tveksamt. Pa tisdag om en vecka aker vi i alla fall ner till varmen och det ska bli skont. Nu maste jag hem ata mat och hjalpa till att fa barnen i sang.

Resan

Jag lovade ju ett inlägg om själva resan. Precis när vi skulle åka hemifrån ringde Anna och berättade att det inte landade ngt flygplan då vi skulle landa i coimbatore (de höll på att beställa taxi) . Blev lite stressade, ringde flygbolaget och de kunde inte ens hitta vår bokning, so what to do- lets go to India, väl i Mumbai hade hade visade det sig att de ställt in flighten på Jet Airways och bokat in oss på Jet Lite, typ lågprisflyg 5 h senare. Vi fick spendera hela dagen i VIP lounge som kompensation. Klockan var typ 24 svensk tid dvs 4.30 indisk tid när vi landade så vi tappade hela natten och innan vi tjafsat klart var klockan 8 på morgonen. Flyget söderut gick klockan 18 men så här i efterhand gick det väl ganska bra att döda en dag på mumbais flygplats, maten var helt ok men alla ganska trötta. Först rätt speedade en sen somnade de gott.

Blev uppgraderade till första klass med breeeda säten när vi väl kom på planet.

I Harry Potter-land

Det är hög tid för mig, Daniel, att debutera på bloggen. Magsjukan är borta, det blev bara en 24-timmars. Skönt, för jag var ganska sänkt igår morse. Vi har nu fått igång bildpubliceringen, så jag lägger upp några stämningsbilder. De föreställer Kodaisjön, ett trädhus i gurun Sai Babas förra residens, och lågstadieskolan. Det dimhöljda, väldigt kuperade landskapet ser ut som ur Harry Potter, och skolan som Hogwarths. Skolans hus ser ut som om det bor dvärgar eller trollkarlar i dem. Fler bilder kommer. Jag samlar också bilder för ett reportage om sköna bilar, pimpat till max.

1:a magsjukan

Daniel var dalig i natt sa nu har jag kopt lite cocacola till honom. Han har borstat tanderna i kranvattnet kan det vara det mantro?

Vi har anamat Anna och Eriks liv, barnen vaknar tidigt, frukost vid 7 Anna gar till jobbet barnen leker, de sma sover (och en och annan vuxen) 3-aringarna far varava ner med bok eller film. Pakladning vid 11tiden och promenad till skolan (Kodaikanal Int. high school dar anna jobbar). Dar tar vi bussen till elementry school och ater lunch dar, leker i deras lekpark aker till KIS, gar hem igen leker mellis leker ater middag som Mary har lagat nar anna kommit hem vid halv 6. Lasning for barnen och lagger dem sen dricker vi vuxna te pratar, laser,surfar och sover vid 10.
Igar var strommen for dalig sa jag kunde inte lagga upp bilder och nu har jag inte kameran med. Kolla pa lanken pa beredenvag sa far ni ialla fall en bild medan ni vantar.

Vadret ja, jag har pa mig understall hela tiden. Det lyser upp ibland men generellt dimigt fuktigt vader, i dag osregnade det en stund. OCH man orkar inte ga sa langt man kanner definitivt av hojden!

Kodai lake

På eftermiddagen dagen gick D, Li och jag runt sjön. Det är en konstgjord sjö som byggdes för länge sedan(tror typ början av 1900-talet) det är ca 5 km runt om och det tog en knappt timme att gå runt. Vi har ju inte hunnit acklimatisera oss till höjden ännu så det gick lite långsamt. Det är vackert då dimman=molnen sveper in över sjön.

Bereden väg för herran..

Anna lyckades övertala mig att sjunga för hela skolan på ngt slags julfirande i morse klockan 8. Vi valde att sjunga Bereden väg på dalamelodi det gick väl bra vi fick ialla fall mycket uppskattande ord efteråt. Vi var smarta nog att ta med 3 åringarna i klädda tomtekostymer för att dra uppmärksamheten från oss. Det var några andra nationaliteter som sjöng sånger på sitt hemspråk.
Eftersom det var så tidigt var småbarnen och papporna hemma så tyvärr har jag inga bilder men anna skulle få av kollegor.

Uppdate: Anna fick en bild av kollega som beskadas har

Framme i Kodai

Jaha nu sitter jag i Annas bibliotek och skriver, ni far tanka er prickar och ringar over lampliga bokstaver. Li har just krupit 2 dm i ratt kryp position, bra golv har. Resan var lang, berattar mer om den senare. Vi kom ialla fall fram till Anna och erik klockan 1 pa natten indisk tid efter en haftig bilfard upp pa berget. Kodaikanal ligger pa 2400 moh och den stigningen gjordes pa 40km pa en smal blacksvart vag upp genom skogen av bla bananplantor och eukalyptus. Vi motte fler hastar an bilar. Det var sakert otroligt vackert runt om men man fick halla ogonen pa vagen for att inte krakas, Lo kraktes men bara en gang sen sov han.

Då åker vi då

Känns bra att äntligen komma iväg, nu är det ju mindre än 24h kvar och ganska mycket är packat. Om jag bara slapp vara så oändligt trött skulle allt vara bra, är lite rädd att glömma ngt viktigt typ barnen.